Varför firar vi jul?
Jul, denna festliga högtid som bär med sig en rik historia och en känsla av gemenskap, kärlek och omtanke. Julen är en högtid som firas över hela världen och har sina rötter i olika kulturer, religioner och historiska händelser. En stor roll i julfirandet är maten, och för många är den lika viktig som de andra traditionerna som hör till julen. Många kulturer har sina egna unika rätter som förknippas med julen och att samla sin familj runt matbordet och avnjuta ett gott julbord tillsammans är en av höjdpunkterna för många. En annan viktig tradition är att dekorera sina hem med julpynt. Det pyntas med glitter, ljus, granar och andra festliga dekorationer för att skapa en varm och inbjudande atmoshär. Och vi får inte glömma julklapparna! Dom som för framförallt barnen nog är den allra viktigaste delen. I många hushåll har man även kommit överens om att det bara är det små som ska få ta del av tomtens säck, medan andra har det som en självklarhet att det ska delas ut till alla, stora som små. Men främst är detta en tid till att dela skratt, värme och minnen tillsammans med de man tycker om.
Varför firar vi jul i Sverige?
Ja, varför firar vi egentligen jul i Sverige? Det är en fråga som många kanske aldrig riktigt ställt sig, men svaret är intressant. Julen som vi känner den idag, har sina rötter i flera olika traditioner. Här nedan listar vi 5 anledningar till varför vi firar jul och historien bakom traditionen.
1. Firandet av Jesu Kristi födelse
2. Gemenskap och samvaro
Läs även: Julbordets checklista
3. Ljusets ankomst
[Källa: Ljurhalla.se]
4. Kulturella och historiska traditioner
5. Godhet och välgörenhet
Varför firar man jul den 24:e december i Sverige?
Förr i tiden när Sverige var Katolskt, och vi följde den katolska läran, var det vanligt att man skulle fasta ända fram till julafton, fram till den 24:e december. Den sista dagen på fastan, 24 december, markerade början av julhögtiden och det firandes med en enkel måltid som bröt fastan och påbörjade festligheterna. Man åt en enklare måltid precis efter fastan för att dagen efter anordna en stor festmåltid för att fira Jesus Kristus födelse.När Sverige sedan övergick till protestantism försvann julfastan och istället för att vänta till dagen efter julafton, den 25:e december för att äta den traditionella festmåltiden, så började man äta den redan på julaftonskvällen. Denna förändring innebar att julafton blev den centrala dagen för firandet och vi har sedan dess fortsatt att fira jul den 24:e december.
Varför kallas det julklappar?
Ordet “klapp” har funnits med sedan flera år tillbaka och lever fortfarande kvar i vår moderna tid, trots att traditionen kring julklappar har förändrats en hel del genom åren. Julklappar har varit en tradition i Sverige sedan början på 1700-talet, innan dess var julklapparna något helt annat än de fina inslagna paketen under granen som vi ser idag, det var snarare som små skämt och hyss.
Förr i tiden gav man inte bort julklappar på samma sätt som vi gör idag, utan att ge bort en julklapp var mer ett typ av bus och överraskning. Istället för att stressköpa en sista minuten presenten till avlägsna släktingar, handlade det om att sprida glädje på ett lite annorlunda sätt. Man brukade då klappa på någons dörr och kastade sedan in en liten gåva i form av en liten figur eller ett vedträ. Oftast följdes gåvan av en liten lapp med ett roligt julrim som förklarade buset.
Det var denna lekfulla tradition som ledde till att gåvan fick sitt namn - julklapp. Idag har traditionen förändrats en hel del och vi ger sällan bort gåvorna anonymt (om det inte är för Secret Santa förstås), eller kastar in dem i någons hem. Istället har det blivit mer personliga julklappar, som är inslaget i vackert presentpapper, med snören och kort.
Läs även: Hur slår man in julklappar?
Vem delade ut julklappar innan tomten?
Ja, vem var det egentligen som delade ut julklapparna innan vi blev introducerade till den rödklädda tomten från nordpolen? Jo, det var den självaste julbocken som dök upp i våra hem och delade ut julklapparna. Men till en början kom inte julbocken till våra hem för att för att dela ut julklappar, utan han kom för att tigga gåvor. Och mellan 1700-talet till 1800-talet var julbocken en väldigt populär aktivitet bland ungdomar. Dom gick då runt mellan gårdarna och sjön sånger och skämtade för att få några gåcor, och ja en av dom var faktiskt utklädd till en julbock. Men när julklappar blev allt mer vanligt så tog jultomten över som julklappsutdelare i slutet på 1800-talet.Idag kan det vara svårt att tänka oss att det varit någon annan än tomten som kommer och knackar på dörren för att dela ut våra julklappar, och även fast julbocken förlorat rollen så finns den fortfarande kvar våra hem som julpynt eller den populära men även olycksdrabbade julbocken i Gävle.